Senaste numret av Grundskoletidningen är ett temanummer om ”Pedagogisk arkitektur”. 15 sidor om om ”den tredje pedagogen” – lärmiljön. På 6 sidor lyfter man fram Kvibergsskolan – möjligheternas skola. Man får en inblick i skolans grundtankar om lärmiljöerna och varför de ser ut som de gör och hur de används.
Skolan öppnade hösten 2019 och hade skapat mycket diskussion innan den öppnade. Enligt rykten fanns inga klassrum och många öppna ytor. Vill du veta mer om tankegångarna närskolan byggdes kan du läsa här. Kritiken tystnade och idag är Kvibergsskolan en av de populäraste skolorna i Göteborg.
På skolan finns en palett med olika typer av rum och möbler som är anpassade efter pedagogik och elevernas sätt att lära. Skolan har inte vanliga klassrum utan olika stora rum för olika aktiviteter uppdelade i hemvister med basrum. Och i varje hemvist finns en teater. Och varje rum finns ofta ”rum i rummet” med möjlighet till avskildhet.
Hur används lärmiljöerna?
SO-läraren Jelena Cesto Hällstrand berättar om hur hon arbetar i de olika lärmiljöerna alltifrån teatern, basrum och flexrummen. Förutom rummen är också möblerna utformade på olika sätt för olika arbetssätt och olika elevers behov.
Det här ger stora möjligheter till att använda flexibla arbetssätt allt efter pedagogik, temaarbete, grupparbete, pararbete eller enskilt arbete.
Vidare berättar Jelena att eleverna måste skolas in i det flexibla arbetssättet och att det krävs struktur när det gäller placering.
Vad tycker eleverna?
Eleverna uppskattar den ”kreativa arenan” med olika verkstäder för slöjd, en modern musiksal, bibliotek och Makerspace. Där ligger också Navet med en stor gradäng och sköna fåtöljer. Där finns också närheten till Biblioteket som ibland också är öppet för spel. I Makerspace kan intresserade elever fördjupa sig i programmering och 3D-design, använda 3d-skrivare och bygga robotar.
Överhuvudtaget uppskattar eleverna variationen i möbler och rum.
Forskning
Forskningsprojektet DigiFlex – Didaktisk Design i samverkan under ledningar av Sylvian Sofkova Hashemi på GU har undersökt hur lärmiljöerna kan samverka med det aktivitetsbaserade arbetssättet och vad som krävs av arbetslagen vid t ex temaarbeten och ämnesövergripande arbete. Läs om skolans forskningsprojekt DigiFlex: Klicka här och se filmen om tanketärningar.
Den kände lärmiljöforskaren Peter C Lippman var också bollplank till mig under byggandet av skolan. Temanumret har en helsida om honom och hans tips för bra lärmiljöer. Läs om Peters verksamhet här och där finns även Kvibergsskolan som ett ”case”.
Kostar det mer med en sån här skola?
Under arbetets gång jobbade förvaltningen och rektor Mikael Parknäs med att ta fram en mall för en skolas inredning, material, läromedel och teknik kostar. Mallen används fortfarande och det visade sig att bygga en modern skola med flexibla lärmiljöer inte kostar mer utan att det går att hålla sig inom givna budgetramar.
Artikeln avslutas med 6 punkter för en bra lärmiljö – Kvibergsskolan tipsar.
Det finns även en artikel om den kände arkitekten och lärmiljöforskaren, Peter C Lippman som var mitt bollplank när vi byggde skolan. Läs om Peters verksamhet här och där finns Kvibergsskolan som ett ”case”.
