Samhället öppnar så sakta upp nu när pandemin avklingar. Företag och organisationer jobbar för fullt med vad de lärt under pandemin för att ta tillvara erfarenheterna av distansarbete och digitaliseringens möjligheter. Man ser över arbetssätt, teknik och hybridarbete (blandning av arbete på distans och på plats).
Vad gör då skolan? Vår utbildningsminister önskar glad sommar på Facebook den 9 juni och annonserar en återgång till närundervisning (undervisning i skolan) och hon ser fram emot att ”…allt blir som vanligt…”. Skolverket går ut med regler som begränsar distansundervisning.
Visst ska det bli skönt att få återgå till skolan, det sociala sammanhanget och närundervisning. Men vi måste ta tillvara möjligheterna att förbättra undervisningen.
Men vad innebär det att ”…allt blir som vanligt…”?
Skolinspektionen genomför en skolenkät i alla skolor en gång per år i åk 5 och 9 (och år 2 i gymnasiet) vars resultat är ett utmärkt underlag för att utveckla undervisningen. Eleverna i årkurs 5 får bland annat svara på påståendet ” Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.” Och till år 9 svarar de på “Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer”.
Av svaren framgår att endast 69 procent av eleverna i år 5 och 54 procent i år 9 svarar positivt. Och så här har det varit över tid.
Några frågor uppstår utifrån dessa resultat:
- Vad innebär det för eleverna att en så stor andel av eleverna upplever att undervisningen inte motiverar dem att lära mer?
- Vad innebär det för eleverna att andelen ökar med ökande åldrar?
Kan det vara så att problem med studieron och elevernas motivation hänger ihop med bristande stimulans?
Skolans undervisning under pandemin
Strålkastarljuset har riktats mot skolan och undervisningen i och med pandemin. Fokus har till största del varit på de negativa konsekvenserna för utbildningen med distansundervisningens kvalitet när det till exempel gäller närvaro, struktur och elevernas mentala hälsa. Men det som också framgår är att den digitala undervisningen i stort sett är den vanliga undervisningen flyttad till det digitala verktyget. Vissa hävdar t o m att undervisningen har blivit mer traditionell. Det visar sig att slutbetygen i år 9 och på gymnasiet är stabila och har t o m ökat i vissa fall. Betygen är alltså stabila trots de negativa konsekvenser som pandemin medfört. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-07-28-betygen-stabila-under-pandemin
Skolan ska ge eleverna digital kompetens
Vad vi än tycker om elevernas användning av Internet, sociala medier, spelande och skärmtid så har skolan en verklighet att förhålla sig till. Nästan alla elever från förskoleklass till åk 9 kommer i daglig kontakt med internet, sociala medier och skärmar. Och nästan alla elever från mellanstadiet och uppåt har en smartphone. Deras värld är multimodal, dvs ljud, text, bild och film bildar tillsammans en helhet.
Den här världen behärskar eleverna men hur ofta möter de dessa möjligheter i sitt skolarbete?
Det finns också en missuppfattning i skolan om att eleverna har en hög digital kompetens även utöver ovanstående, men digital kompetens innebär så mycket mer.
Enligt Skolverket ska skolan ge eleverna fyra aspekter av digital kompetens:
• Att kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
• Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
• Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
De ska också lära sig ”modern studieteknik”, dvs att lära att lära med hjälp av digitala verktyg och digitala resurser
För att kunna ge eleverna förutsättningar för dessa fyra aspekter måste lärarna ha god digital kompetens.
Sveriges lärare har gjort ett fantastiskt arbete under pandemin
Sveriges lärare har gjort ett fantastiskt arbete under pandemin och gjort en snabb omställning till distansundervisning. Men när man nu diskuterar kvaliteten på distansundervisningen under pandemin framgår det att lärarnas digitala kompetens inte räcker till. Och samtidigt har svenska lärare de största kompetensutvecklingsbehoven i Norden (se länk till Läraren nedan). Distansundervisningen är ju helt beroende av tillgången till adekvata digitala redskap, kompetenta pedagoger som förstår hur man planerar och skapar en undervisning som lockar eleverna att lära. En interaktiv undervisning, med struktur på lektioner och schema. Och distansundervisningen utmanar lärarens relationerna ledarskap.
Digitala lösningar är inte ett självändamål men är en oundviklig utveckling som inte skolan kan ställa sig utanför. Och digitaliseringen ger stora möjligheter till en undervisning som lockar till lust att lära oavsett om det är närundervisning i klassrummet eller distansundervisning.
Utveckla den digitala didaktiska designen.
På många skolor där lärarna utnyttjar möjligheterna med digitala verktyg och digitala resurser, har man kunnat designa undervisningen så att den blir effektivare och mer intressant för eleverna. Man kan utnyttja möjligheterna att mäta elevernas kunskaper löpande i en formativ undervisning och i realtid. Lärarna kan under sin lektion snabbt kolla om undervisningen når eleverna för att veta hur hen ska fortsätta sitt upplägg. Och man utnyttjar VR, AR, IoT och AI och till och med robotar används för att stödja elever på en del skolor.
Dock ser det här väldigt olika ut inom och mellan skolor i landet, vilket innebär att eleverna inte får en likvärdig undervisning. För att det ska ske måste lärarna få stöd av sin rektor men också få förutsättningar från förvaltning och politiker.
Digital didaktisk design – ett växande forskningsområde
Digital didaktisk design – ett växande forskningsområde
Didaktisk design i digitala miljöer är ett kraftigt växande forskningsområde och kallas ofta för digital didaktisk design. Bland annat började ett forskningsprojekt på Kvibergsskolan 2019; DigiFLEX Digital praktik i flexibla klassrum. Syftet är att studera hur man ska planera undervisning i en digital miljö oavsett plats. Det blir högaktuellt när man nu utvärderar undervisningen under pandemin och planerar för framtida scenarier. Man diskuterar till exempel hybridundervisning där man växlar när- och distansundervisning i olika omfattning för olika elever och elevgrupper. Hur ska man planera det och vad behövs för att ge struktur och interaktivitet?
Ett ”digitaliseringslyft” behövs
För att skolan ska kunna ta vara på de erfarenheter som pandemin har givit behövs ett digitaliseringslyft. Det finns otroligt mycket bra fortbildning för rektorer och lärare: Skolverket, UR, Digitala lektioner hos Internetstiftelsen, MIK, RISE Skola hemma och Orka plugga, Digitala verktyg i undervisningen m. fl
Anna Ekström! Passa på att ställ krav på huvudmän, rektorer och pedagoger att ha den kompetens som krävs och se till att:
- Alla skolors digitala redskap och digitala infrastruktur har en hög standard.
- Alla pedagoger får obligatorisk fortbildning i digital didaktisk design
- Satsa på lärarutbildningen när det gäller digitalisering (de släpar efter alltför mycket).
- Se till att den statliga rektorsutbildningen ger rektorerna verktyg att leda digitaliseringen
- Ge Skolinspektionen i uppdrag att granska skolors arbete med digitalisering och kvaliteten på digital undervisning.
Först då kan vi få en likvärdig skola i samtiden där elevernas lust att lära och studieron kan öka. Sannolikt kommer resultaten att förbättras.
Även om vi hoppas på att vi inte får fler pandemier så kommer digital undervisning att ske allt mer, såväl i närundervisning som distansundervisning. Och kanske att framtiden kommer att innebära hybridundervisning som ger möjlighet att anpassa undervisningen till olika elevgrupper.
Källor:
Anna Ekström önskar Glad Sommar på Facebook och önskar att allt stabil som vanligt i https://fb.watch/6oqPY9BwRF/?
Skolenkäten vt -20 https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/statistik/statistik-fran-skolenkaten/skolenkaten-vt-2020/
Artikeln ur Läraren om att ”Svenska lärare har de största digi-behoven” https://www.lararen.se/nyheter/digitala-verktyg/svenska-larare-samst-digi-preppade-i-norden
Mikael Parknäs
Hållbar Skola NU
Tidigare rektor för Kvibergsskolan
