Samhället öppnar så sakta upp nu när pandemin avklingar. Företag och organisationer jobbar för fullt med vad de lärt under pandemin för att ta tillvara erfarenheterna av distansarbete och digitaliseringens möjligheter. Man ser över arbetssätt, teknik och hybridarbete (blandning av arbete på distans och på plats).
Vad gör då skolan? Vår utbildningsminister önskar glad sommar på Facebook den 9 juni och annonserar en återgång till närundervisning (undervisning i skolan) och hon ser fram emot att ”…allt blir som vanligt…”. Skolverket går ut med regler som begränsar distansundervisning.
Visst ska det bli skönt att få återgå till skolan, det sociala sammanhanget och närundervisning. Men vi måste ta tillvara möjligheterna att förbättra undervisningen.

Men vad innebär det att ”…allt blir som vanligt…”?

Skolinspektionen genomför en skolenkät i alla skolor en gång per år i åk 5 och 9 (och år 2 i gymnasiet) vars resultat är ett utmärkt underlag för att utveckla undervisningen. Eleverna i årkurs 5 får bland annat svara på påståendet ” Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.” Och till år 9 svarar de på “Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer”.
Av svaren framgår att endast 69 procent av eleverna i år 5 och 54 procent i år 9 svarar positivt. Och så här har det varit över tid.

Kommande utmaningar

Det är naturligtvis ett stort problem att så många elever inte tycker att undervisningen ger dem lust att lära mer. Fjärrundervisningen under pandemin har tenderat att bli mer traditionell och enahanda. Lärarkåren har inte fått möjlighet att arbeta tillräckligt med den digitala didaktiska designen (lektionsdesign) för såväl närundervisningen som fjärrundervisningen. Läs Skolinspektionens ”Kvalitet i undervisning på distans”

Pandemin har också visat att många elever har psykiska problem när inte skolans sociala nätverk är tillgängligt. Fjärrundervisningen har också visat de svårigheter som en lärare har med individualiseringen och gruppundervisning. Många har inte tillräcklig kompetens att använda de möjligheter som verktygen för fjärrundervisning erbjuder.

Nästan alla elever från förskoleklass till åk 9 kommer i daglig kontakt med internet, sociala medier och skärmar. Och nästan alla elever från mellanstadiet och uppåt har en smartphone. Deras värld är multimodal, dvs ljud, text, bild och film bildar tillsammans en helhet.
Den här världen behärskar eleverna men hur ofta möter de dessa möjligheter i sitt skolarbete? Här föreligger också ett kompetensproblem.

En väntande lärarbrist

SCB räknar med att det kommer att krävas 45 000 nya lärare de kommande 15 åren. Dessutom arbetar en tiondel av dagens lärarkår utan akademisk lärarutbildning eller behörighet. Redan nu finns det företag som hyr ut ”fjärrlärare” som är behöriga. Argumentet lyder att det är bättre med en behörig lärare på distans än en obehörig i närundervisning.
På många håll diskuterar man att ta in andra yrkeskategorier för att stödja elevhälsan och avlasta lärarna så att de kan koncentrera sig på undervisning. Ett sådant exempel är socialpedagoger som verkar bland eleverna i arbetsenheten men hör till elevhälsan.

Hybridundervisningens utmaningar och möjligheter

En välutvecklad hybridundervisning kan ge stora möjligheter till varierad undervisning olika gruppstorlekar. Viss undervisning kan ske på distans till stora grupper samtidigt som annan undervisning kan ske för en liten grupp, antingen på distans eller som närundervisning. Det ger stora möjligheter att möta olika elevgruppers behov av undervisning och lärarstöd.

Klicka på bilden och läs Stefan Pålssons artikel om hur man arbetat på Källbrinksskolan.

Ett scenario

Tänk ett scenario om låt oss säga 5 år. Din skola har problem att fylla alla tjänster med behöriga lärare. Du har satsat hårt på ett ”digitaliseringslyft” bland dina pedagoger och arbetat mycket med digital didaktisk design och multimodalt lärande. Du har skapat ett ”kompetensnätverk” med andra skolor i din kommun så att det alltid finns behöriga ”fjärrlärare”. Du har anställt socialpedagoger som arbetar tätt med elevhälsan och en utbildad bibliotekarie som också är skolans expert på MIK. Vad vinner du på detta?:

  • En varierad undervisning (Blended Learning) som utnyttjar digitaliseringens möjligheter och skapar en multimodal undervisning som möter eleverna i deras värld och ger eleverna ökad lust att lära.
  • Möjlighet att all undervisning sker med behöriga lärare.
  • Ett samarbete skolor emellan med ett kollegialt lärande
  • En bibliotekarie som kan stimulera läslusten hos eleverna och stödja lärarna i MIK-undervisning
  • En förstärkt elevhälsa som förebygger elevernas psykiska ohälsa och blir en vuxen som man kan vända sig till. Samtidigt kan socialpedagogen avlasta lärarna visa arbetsuppgifter

Föreläsning eller workshop

Det här ämnet lämpar sig för en föreläsning för skolledare eller för ett kollegie som har kommit en bit på vägen. Kanske en föreläsning om digital didaktisk design? Den kan också följas upp med en eller flera workshops kring någon eller några av frågorna.
Hör av dig så kan vi diskutera ett upplägg.

Källor

Anna Ekström önskar Glad Sommar på Facebook och önskar att allt stabil som vanligt i https://fb.watch/6oqPY9BwRF/?

Skolenkäten vt -20 https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/statistik/statistik-fran-skolenkaten/skolenkaten-vt-2020/