DU SOM SKA BYGGA ELLER BYGGA OM FRAMTIDENS SKOLA
Det byggs eller byggs om väldigt många skolor runt om i Sverige. Det är ett stort skolutvecklingsprojekt där du som rektor har en nyckelroll. Antagligen har du en projektledare på kommunen eller en externt upphandlad projektledare som håller i projektet.
Vad innebär då projektet ”att bygga skola”? I skriften Nationellt centrum för lärmiljöer – en förstudie, skriver SKR:
När behov finns att bygga om eller nytt, behöver kommunen i ett första steg fastställa en pedagogisk idé och tänka igenom vilken organisation och vilka arbetssätt som bäst stödjer denna. Därefter kan de fysiska miljöerna planeras och byggas. Ett nybyggnadsprojekt behöver ofta starta som ett verksamhetsutvecklingsprojekt.
Vad ska skolan leverera?
Ofta har det varit en lång process på kommunen, kanske ända upp till 10 år, men troligen 3-5 år innan byggstart. Då har det gjorts många utredningar om behov och organisation men också en diskussion om vad man vill åstadkomma med den nya skolan. Och vilken pedagogisk förflyttning som planeras. Oftast finns en befintlig lärargrupp som förväntas flytta med och i bästa fall har berörda pedagoger involverats i planeringen.
Men det är inte alltid lätt att en lärargrupp ska kunna ha ett helikopterperspektiv och kunskap om de behov som finns på sikt. Ett bra sätt är att ha en utvecklingsgrupp bestående av olika kategorier såsom forskare, företagsledare, föräldrar, lärmiljöexperter etc. Då kan man ställa mer övergripande frågor som – vad är en skola för framtiden? Vad ska den leverera?
Ett sätt är att utgå ifrån EU:s 8 nyckelkompetenser eller World Economic Forums ”top 10 skills of 2025”
Titta gärna på Innovitaskolorna som pratar om ”Innovita Skills” som tar sitt avstamp i EU:s 8 nyckelkompetenser.”Genom Innovita Skills kombinerar vi höga ämneskunskaper med ett verklighetsnära, upplevelsebaserat och utforskande arbetssätt. Tack vare variationen i undervisningen blir den mer meningsfull och vi väcker barnens och elevernas lust att lära.
Kommande utmaningar
De sista åren har det blivit tydligt att vår miljö kommer att bli en helt livsavgörande fråga de närmaste 20 åren. Det är en viktig fråga för oss alla och en fråga som engagerar ungdomar. Det gör att hållbarhetsfrågor är mycket viktiga och man kan komplettera de traditionella tre hållbarhetsperspektiven social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet med lärande för hållbar utveckling. Kanske att man ska försöka beskriva en holistisk syn på skola och lärande.
Bland annat är det ju ett stort problem för hållbart lärande att så många elever inte tycker att undervisningen ger dem lust att lära mer (enligt Skolenkäten vt -20). Fjärrundervisningen under pandemin har tenderat att bli mer traditionell och enahanda. Lärarkåren har inte fått möjlighet att arbeta tillräckligt med den digitala didaktiska designen (lektionsdesign) för såväl närundervisningen som fjärrundervisningen. Läs Skolinspektionens ”Kvalitet i undervisning på distans”
Pandemin har pekat på elevernas psykiska hälsa. När inte skolans sociala nätverk är tillgängligt växer utanförskap och sociala mediers påverkan Fjärrundervisningen har också visat de svårigheter som en lärare har med individualiseringen och gruppundervisning.
Nästan alla elever från förskoleklass till åk 9 kommer i daglig kontakt med internet, sociala medier och skärmar. Och nästan alla elever från mellanstadiet och uppåt har en smartphone. Deras värld är multimodal, dvs ljud, text, bild och film bildar tillsammans en helhet.
Den här världen behärskar eleverna men hur ofta möter de dessa möjligheter i sitt skolarbete? Här föreligger ett kompetensutvecklingsbehov för pedagogerna.
Läsfrämjande och MIK
Elevernas läsande minskar drastiskt, inte minst bland pojkarna. Det finns ingen ”slukarålder” längre och vi vet att läsförmågan är avgörande för lärandet. Det ger också eleverna möjlighet att utveckla sin fantasi och ”besöka” andra världar.
Det fruktansvärda kriget i Ukraina visar återigen vikten av att eleverna lär sig källkritik och lär sig avslöja ”fakenews” och ”deepfake”. Då är det viktigt att ha ett skolbibliotek och en utbildad bibliotekarie som kan stödja lärarna och arbeta med eleverna kring MIK-frågor.
Skolverket räknar med att det kommer att saknas 12 000 behöriga lärare fram till 2035. Vi står inför en väntande lärarbrist. Dessutom arbetar en tiondel av dagens lärarkår utan akademisk lärarutbildning eller behörighet. Redan nu finns det företag som hyr ut ”fjärrlärare” som är behöriga. Fundera på hur hybridundervisning kan påverka ert skolbygge.
På många håll diskuterar man att ta in andra yrkeskategorier för att stödja elevhälsan och avlasta lärarna så att de kan koncentrera sig på undervisning. Ett sådant exempel är socialpedagoger som verkar bland eleverna i arbetsenheten men hör till elevhälsan.
Ett pedagogiskt program – en förutsättning
Ett väldigt bra pedagogiskt program som man kan studera är Frida Brismar Pålssons program för nya skolhuset i Arvika. Det beskriver beskriver hur en skola byggs upp holistiskt utifrån fyra delar: den pedagogiska idén, sociala mål, organisation av elever, personal, tid och rum, samt den fysiska miljön. Alla delar samverkar i syfte att skapa en tillgänglig, innovativ och effektiv lärmiljö. Boken finns att köpa på Paradis Produktions hemsida eller att läsas på webben.
Och det är viktigt att man beskriver sitt verksamhetsutvecklingsprojekt i ett pedagogiskt program där man beskriver hur lärmiljöerna stödjer den pedagogiska förflyttningen.
Jag vill ändå punkta några viktiga delar i ett sådant program:
- Ta fram en informationsstrategi. Identifiera alla intressenter och hur de ska informeras och glöm inte sociala medier.
- Formulera en vision och grundpelare som kan följa arbetet och som man kan använda i fortbildning, rekrytering och marknadsföring. Ett exempel på vision/slogan kan vara Kvibergsskolans #hållbarttillsammans. Den kan tyckas enkel men den innehåller tre mycket viktiga delar: hashtaggen betyder att det är en skola i en digital tid, hållbarhet är en grundpelare för allt arbete och tillsamman är en förutsättning för att lyckas.
- Beskriv hur skolan, undervisningen fungerar när den pedagogiska förflyttningen är genomförd och i samband med det fundera på vilken fortbildning som krävs.
- Ska ni arbeta tematiskt, projektorienterat etc
- Den kommande organisationen är en utgångspunkt för undervisning och schema. Hur ska arbetslagen se ut? Är det givet att tänka klasser och årskurser. Vilken är den optimala storleken på ett arbetslag? Ska det vara åldersblandat eller åldershomogent? Osv
- Tänk schema väldigt tidigt för det kommer att vara avgörande för hur lärmiljöerna fungerar.
- Beskriv lärmiljöns tre aspekter:
Den pedagogiska lärmiljön. Det är ju här ni ska beskriva hur ni vill att lärande och undervisning går till. Och den pedagogiska lärmiljön är grunden för utformandet av den sociala och fysiska lärmiljön.
Den social lärmiljön består av kulturen/klimatet och den värderund verksamheten vilar på. Hur vi bemöter varandra, hur vi skapar trygghet och studiero och hur vi hanterar inflytande och delaktighet.
Den fysiska lärmiljön bör präglas av variation. Den ska vara tilltalande och erbjuda olika miljöer för olika arbetssätt och gruppstorlekar och det ska erbjudas en variationsrik lärmiljö som också erbjuder avskildhet. Något som ofta glöms bort när man talar om den fysiska lärmiljön (byggnad och inredning)är hur tekniken integreras i lärmiljön.
Sammanfattningsvis kan man säga om lärmiljöns tre aspekter:
Om vi ska kunna arbeta och lära (pedagogisk lärmiljö) som vi har beskrivit så behöver vi ha det så här tillsammans (sociala lärmiljön) och då behöver byggnad och inredning se ut så här (fysisk lärmiljö).
Till detta behöver man beskriva hur tekniken ska integreras och användas. Till det hör digitala resurser, digitala redskap och kapaciteten på infrastrukturen. I en modern skola räcker det inte att utrusta klassrum med en projektor längst fram. Det finns risk att det blir styrande av arbetssätt och arbetsformar. Lite elakt kan man säga att det är risk att det blir ”en digital kateder”
På Kvibergsskolan använde vi den här figuren för att beskriva hur allt hängde ihop. Vi har lånat moddelen från SPSMs tillgänglig lärmiljö.
Det är inte bara ett skolhus du ska bygga.
Det är en lång resa tills skolhuset står klart och det är mycket att göra under tiden. Och kanske det viktigaste är vad du gör när skolan är färdig. Här kommer några olika råd i form av en ”checklista”:
- Skaffa dig referensgrupper och bollplank
- Information, information, sociala medier Q&A. Frågor & svar är ett effektivt medel att informera.
- Vision och värdeord – jobba gärna med STORYTELLING
- Pedagogiskt program – beskriv den pedagogiska förflyttningen
- Tänk schema och organisation tidigt
- En kreativ arkitekt – skolhuset ska spegla lärmiljöbeskrivningen
- Upphandling inredning – beskriv er lärmiljö och låt leverantörer ”tävla”.
- Digital infrastruktur. Det krävs väldigt snabb och pålitlig uppkoppling (lärdom från pandemin)
- Rekrytering. Använd det pedagogiska programmet och beskriv vart ni strävar och vad som krävs om man vill vara med på ”resan”.
- Fortbildning. Bygg strukturer för kollegialt lärande.
- Följeforskning. Exempel DigiFlex på Kvibergsskolan
- Bygg en organisation för delaktighet och inflytande. Ju fler som omfattardet pedagogiska programmet desto större chans att det förverkligas.
- Fundera på vilket ledarskap som krävs i de olika delarna av skolutvecklingsprojektet.
Vill du veta mer kan du läsa om hur vi resonerade när Kvibergsskolan blev till http://hallbarskola.nu/2021/09/kvibergsskolan/
